Brev från Zobeideh Hajizadeh, Behnam Ebrahimzadehs hustru.

 Min mans liv är i fara !

Till Fackföreningar, humanitära organisationer, människorättsorganisationer, Amnesty International, barnrättsorganisationer och kvinnorättsorganisationer! Behnam Ebrahimzadehs liv, far till vårt sjuka barn, är i fara! Jag skriver detta brev från mig och min son, Nima, som kämpar för livet mot den dödliga sjukdomen leukemi, till er alla som har samveten och öppna hjärtan.

Kära vänner!

Idag fick jag reda på genom ett telefonsamtal från Rajai-shahr fängelset, att Behnam hade överförts dit, till (sektion 1 sal 2). Behnam har varit i hungerstrejk från och med den 9 augusti 2014. Han kräver att bli återflyttad till Evin-fängelsets politiska avdelning utan att nya åtal emot honom väcks och att han får medicinsk behandling för de allvarliga skadorna av misshandeln han fått utstå. Idag fick vi även andra oroväckande nyheter; att vakter attackerat och våldsamt slagit alla fångar. Behnam kan på grund av sitt allvarliga hälsotillstånd och hungerstrejken inte ens stå på benen. Ändå kallade de Behnam och skickade honom till de kriminellas sektion som straff. Denna sektion är inte bara full av droger och langare, där finns inte ens någon säkerhet för hans liv.

Kära vänner!

Dessa är de fruktansvärda nyheter som vi får och vi undrar ständigt vad vi kan göra? Det är nu flera år som jag och vårt sjuka barn levt i en svår och påfrestande situation. Dock har ert stöd och omtanke varit en tröst och uppmuntrande för oss och gjort denna omänskliga situation någorlunda dräglig för oss. Men jag ser idag att Nima, vår son, försvinner bit för bit framför mina ögon och jag kan inte göra något åt det. Jag har vaknat många gånger mitt i natten av Nimas skrik och jag har smekt honom och lovat att dessa tuffa tider kommer att upphöra en dag. Men det är som om dessa svarta och svåra dagar inte har något slut för oss.

Jag är mycket bekymrad över situationen som Behnam genomlever. Jag ber om hjälp och hoppas att alla som kan, oavsett var och i vilken form, vill medverka för att väcka globala protester som kan hjälpa till Behnams frigivning. Tro mig, jag orkar snart inte mer. Behnam är varken en mördare eller som de miljardärer som har rånat statskassan. Han har inte rånat någon alls. Behnam har endast arbetat för arbetare som han själv, personer vars rättigheter trampas på varje dag. Arbetares rätt att organisera sig. Han har försvarat barn som är tvungna att bo på gatorna och i gathörnen dag och natt. Varför ska svaret till människor som är altruister och har ett rent samvete vara fängelsestraff i detta land?

Våra ändlösa rader av brev till regeringstjänstemän och deras brist på reaktion har inte lämnat kvar någon kraft hos oss längre. Vi vill att alla män och kvinnor och alla humanister inte lämnar oss ensamma. Vi ber er mer än någonsin att vara vår röst. Vi hoppas att ni kan väcka kampanjer överallt och öka pressen på den juridiska apparaten tills Behnam, min man och far till vårt sjuka barn, friges. Vi uppskattar i förväg alla sorters strävanden från var som helst i världen.

Med all respekt och med hopp om att våra ansträngningar tillsammans kan förmå Irans myndigheter att släppa Behnam Ebrahimzadeh

 

Zobeideh Hajizadeh och Nima Ebrahimzadeh

november 16, 2018

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *