Kultur tyngsta skälet till hedersrelaterat våld – inte kön

Svensk politik mot hedersrelaterat våld pekar ut vissa invandrargrupper där hederstänkande har en central roll. Dessa grupper betraktas också som mer våldsbenägna än andra. Genom den här hållningen visar svenska politiker och andra företrädare att begreppet hederstänkande i den svenska politiken förklaras av kulturella aspekter och har mindre med kön att göra. Det visar Maria Carbin vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet i en avhandling som läggs fram i dagarna.

För drygt tio år sedan användes sällan begreppen heder och hedersvåld i svenska politiska debatter. I dag talas det om utsatta flickor och ungdomar som lever med hedersrelaterade begränsningar, det har skaptas handböcker om våld i hederns namn och det går att söka pengar från länsstyrelserna för projekt som motverkar hederstänkande.

– När frågor om våld mot unga kvinnor först uppmärksammades i Sverige uppstod en osäkerhet i den offentliga politiken hur den nya frågan skulle definieras. Det var inte alls givet att våldet skulle benämnas hedersrelaterat, berättar Maria Carbin.

I avhandlingen “Mellan tystnad och tal – flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik” belyser statsvetaren Maria Carbin den så kallade hedersmordsdebattens genomslag i offentlig politik. I sin avhandling har hon studerat hur hedersrelaterat våld växer fram som en politisk fråga och hur det uppstår en förhandling om att definiera och förklara våldet. Avhandlingen bygger huvudsakligen på offentligt tryck, riksdagsdebatter, utredningar samt länsstyrelsernas satsningar på hedersrelaterat våld under perioden 1995 till 2008.

Maria Carbin kan genom sin forskning visa att det förekom både feministiska förklaringar som betraktade våldet som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och förklaringar som handlade om att se hur strukturell diskriminering påverkar situationen för invandrare, och det var de kulturella förklaringarna som kom att bli dominerande i den svenska politiska hållningen mot hedersrelaterat våld. Dessutom kom våldet att ses som ett uttryck för en värderingskrock mellan det svenska och icke-svenska.

– Parallellt med att unga kvinnors situation som brottsoffer uppmärksammas har utsatta flickor blivit symboler som markerar gränsen mellan det svenska och det icke-svenska. Om problemet med våld mot unga kvinnor tidigare var nedtystat framstår det i idag tvärtom som mycket omtalat, säger Maria Carbin.

Det finns dessutom ett tydligt inslag av att sortera mellan olika invandrade grupper. Invandrare från Mellanöstern och vissa andra geografiska regioner och nationaliteter betraktas som bärare av hederskulturella värderingar. Genom att förlägga problemets ursprung i utlandet avsäger sig den svenska staten delvis sitt ansvar, säger hon.

Maria Carbin disputerar i statsvetenskap vid Stockholms universitet och är idag verksam vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet.

november 16, 2018

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *