Svar på ” ett patetiskt och oseriöst inlägg”
Svar till Vally Ghanem,
DN, Fastande barn under ramadan en del av islams många avigsidor
Religionsfriheten för barn är otydligt formulerad i Barnkonventionen och kan därför tolkas olika, vilket främst drabbar oskyldiga barn. När Barnkonventionen blev svensk lag den första januari 2020 pekade vi i ett upprop på en rad otydliga punkter. (http://barnenforst.com/?p-1047). Flera myndigheter och bl a Rädda Barnen har konstaterat att ”barn ska få ge sin åsikt utifrån ålder och mognad” och Barnombudsmannen ”är av åsikten att omskärelse bör kunna genomföras först när barnet kan ge informerat samtycke” och man har upptäckt att Barnkonventionen lider av allvarliga brister.
”Religionsfrihet ger barnen rätt att fasta under ramadan” skriver Valley Ghanem. Men har du i detta sammanhang någon gång frågat dig när barnens rätt att välja gäller? Vilka barn har valt att bli omskurna? Vilken flicka har bett om att bli könsstympad? Vilka flickor har valt att sätta på sig en slöja? Vilka barn har valt religiösa skolor? Vilka barn har valt att gifta sig eller bli bortgifta? Vilka barn har valt barnarbete?..
De som påstår att ovannämnda är barnens egna ”demokratiska val” kommer antingen från yttre rymden eller är hycklare, som inte förtjänar att delta i en diskussion om barnens rättigheter och kampen mot diskriminering.
När Valley Ghanem talar om ”kränkning av demokratiska rättigheter” menas emellertid inte barnets rättigheter utan föräldrarnas. Lyckligtvis har samhället utvecklats från den tid när hustrun och barnen ansågs vara en egendom som tillhörde patriarken. Denne patriark hade rätt att skicka dem i döden om han så önskade. Vad som i detta sammanhang kallas för föräldrarnas demokratiska rättigheter är lämningar av patriarkens stamsamhälleliga rättigheter. Dessa försvinner vartefter med sociala framgångar. Föräldrarnas rättigheter i förhållande till barnet är begränsade och betingade av barnets universella mänskliga rättigheter, formulerade i lag. Ingen, varken fadern eller modern eller någon annan, har rätt att beröva barnet frihet. De får inte hindra det från att ha sex och samlevnadsundervisning, engagera sig i sport eller från att ha ett socialt liv. Ingen har rätt att utnyttja barnet sexuellt. Ingen har rätt att fysiskt eller psykiskt misshandla barnet – inte ens med den ”heliga sharians” sanktionering. Dessa olika former av barnmisshandel är inte någons ”demokratiska rättigheter”.
”Islamofobi” ropar Ghanem. Det är ett ovetenskapligt och rasistiskt begrepp, som används för att skapa tystnad och hat gentemot islamkritiker. Islam får inte kritiseras enligt dess representanter och den som gör det anklagar man för att vara fylld av hat. Hatet står Ghanem själv för.
Ja, jag är en stolt och öppen ex-muslim och kämpar för barnens rättigheter. Jag tar mig rätten att i alla sammanhang kritisera islam som religion i teori såväl som i praktik. Rätten att kritisera religion och därmed också islam är en universell rättighet för alla, islampoliserna till trots. Den islamiska åsiktspolisens omvittnade strategi är att i alla sammanhang anklaga islamkritiker för ”islamofobi”. Då termen syftar på att islamkritiker kan jämföras med sjukdom, fobi, och att dessa kritiker skulle vara fyllda av hat gentemot islam och dess bärare, visar på hur oseriös debatten förs av Ghanem och hennes gelikar.
Hellre bör vi se religionskritik och islamkritik som en positiv utveckling av samhället, bort från religiöst förtryck, vidskepelse och vidmakthållande av skadliga sedvänjor. Vi bör främja ett aktivt, medvetet och normkritiskt förhållningssätt till islam. Vi bör genomlysa såväl gamla urkunder som praktiker. Dessa bör problematiseras, debatteras och konfronteras med universella mänskliga rättigheter. En av dessa rättigheter är att fritt få lämna en religion, rätten att som ex-muslim slippa förföljelse. Rätten att vara och leva som homosexuell, rätten att slippa tvångsgifte, rätten att slippa skadliga handlingar.
Så lägg ner det patetiska och oseriösa ”islamofobikortet” och kom upp i ringen för en seriös debatt om islams många avigsidor, i det här fallet, barns påtvingade fasta.
Ordf. Barnenförst Karim Shamohammadi
2021-06-03